1892-03-23

[Fortrykt:]
Dalum Landbrugsskole
ved Odense.
[Håndskrevet:]

23.3.92.

Käre Mor!

Det er kanske galt att jeg skrifvar til dig - men jeg synes att jeg kan ej annat. Du har väl ocksaa faat underrättning om att det nu er öfverståt. Åh Mor du kan ej tro hvor jeg er glad, att det er öfver. Denna spänning och ovisshet om utfallet har varit förfailig jeg har också varit så radd denna sista tid, der hon jo skulle gå det igenom. Tänk det blef så en pige, det är jeg så glad for – åh hvad jeg ville komma att hålla af det barn.
Mor du får ej säga Alhed ell. Pusse att jeg er så nedstämt – det vil smerte Pusse, och det går nog öfver, når jeg nu kommer till mit nya ställe. Jeg havde i går bref från Andersen, ett rigtigt rart och vänligt bref, jeg tror det er en bra solid man. Klar jo resan var jeg änna ej - jeg har skrifvet till Alhed och bedt henna säga mig när Pusse kommar tilbaka till Fru Hansen – jeg tänkar det blir den 5 April.
Vi har i dag besök af en finne, som blir här ett par dagar. Han skall vara föreståndar för en svensk folkhögskola i Finland och resor nu her i landet for at närmere lära känna de Danske höjskoler. Det er en flink prägtig man, jeg har i dag fått i uppdrag at hålla honom med sällskap – Pedersen är borta och han er temmelig vanskelig att förstå.
Jeg længes efter at få Putte att se och barnet – men hvad det vill bli forfärligt säge dem farvel.
Nu skriver jeg ej mer, mange mange kärliga hilsener och tack käre forældre for allt.
Leonard.